Grävskador på landets ledningsnät ökar lavinartat
Ledningsägaren Skanova får någon av sina ledningar skadade varje timme. Liknande utveckling ser andra aktörer. En utveckling som kan bli dyr för många.
Regeringens politik att förse landet med bredband är en historisk satsning som med alla sina fördelar även har en baksida. Fram till 2020 ska nu ytterligare 850 miljoner kronor satsas, och det är att betrakta som grädde på moset på de 3,25 miljarder som redan beslutats om. Vi talar alltså om en satsning på 4,1 miljarder som kräver mil och åter mil av grävjobb för landets maskinentreprenörer.
Det är bara ett bekymmer. Post- och telestyrelsen (PTS) konstaterar att grävskadorna ökar kraftigt. Skanova är hårt drabbat:
– Vi ser en klar volymökning av grävskador de senaste åren. Det är fler aktörer på marknaden och det grävs mer. Det är också ett högt tempo. Att det sker fler grävskador gör också att det går åt mer resurser att avhjälpa och rätta till skadorna. Det är ett problem, säger Skanovas kommunikationschef Ola Rantatalo.
Skanova har inte någon helt tydlig statistik tillgänglig, men konsultföretaget Geomatikk som har Skanova som kund och bland annat arbetar med att skydda nergrävd infrastruktur och hanterar runt 180 000 ärenden om året gällande ledningsanvisningar för sina uppdragsgivare, konstaterar att Skanova drabbas av en grävskada i timmen dygnet runt. Men det är inte alltid entreprenörens fel. Det finns feldokumenterade ledningar där ute. Särskilt äldre.
– När vi började se över det här för våra kunder så gjorde vi en analys och gick till botten med grävskadorna och man hade ganska dålig kontroll över hur mycket grävskador det handlade om. Men vi fick fram siffror. Nu ska vi samarbete med branschen i ett projekt som har fått namnet Grävallvar, säger Roger Lundgren, marknadschef på Geomatikk.
Grävskadorna kan minskas om de olika marknadsaktörerna arbetar efter rutiner där de alltid ser till att det finns en tydlig kabelanvisning vid varje jobb. Gratistjänsten Ledningskollen på nätet har varit igång sedan 2010 och fungerar där ledningsägarna rapporterat rätt. Att grävskador ändå sker misstänker branschen beror på en rad olika skäl. Slarv, att man inte beställer ledningsanvisning, att man inte kan läsa anvisningen, att kommunikationen på arbetsplatsen inte fungerar och når maskinföraren, samt att ledningsägarna dokumenterat fel.
För maskinentreprenörer är det viktigt att alltid ha ledningsanvisning. För arbetet som pågår nu inom Grävallvar kommer inte bara handla om morot, stöd och support. Det kommer även att bli någon form av piska här. Har man ledningsanvisning klarar man sig dock undan ansvar.
– Det är för billigt att gräva av en ledning. Det är stora kostnader för allmänheten, ledningsägarna, och kan få ganska svåra följder för samhället. El och internet är centralt och nödvändigt för att samhället ska fungera idag. Det gäller vård och företag och i princip alla av oss. Vi behöver nog titta på juridiken här och även diskutera med försäkringsbolagen. En ansvarsförsäkring som en entreprenör har ska inte leda till att det är billigare att chansa än att faktiskt se till att man har all fakta som behövs för att gräva rätt, säger Roger Lundgren.
Göran Axelsson och Roger Lundgren på Geomatikk som leder projektet Grävallvar.
Att ”titta på juridiken” betyder på ren svenska att det undersöks om grävskador kan räknas som oaktsamhet och leda till skadestånd. I så fall borde maskinentreprenörer också kunna kräva skadestånd för stillestånd om ledningen är feldokumenterad.
Redan nu har rutinerna ändrats. Ledningsägare har börjat skicka faktura till maskinentreprenören vid grävskador och dessa går nu hela vägen till kronofogden i fall det blir tvistigt om vem som har ansvaret. Men vem som har ansvaret är klart, menar gruppen som arbetar med Grävallvar.
– Den som gräver har ansvaret. Jag menar att man inte ens ska sätta skopan i marken om man inte har fått en ledningsanvisning av platschefen eller annan ansvarig, menar Roger Lundgren.
De som slutit upp runt projektet Grävallvar är: PTS, Ellevio, Vattenfall, Tele 2, Skanova, Trafikverket, Svenska kraftnät. Geomatikk fungerar som projektledare.
– Syftet är nu att först ta reda på fakta. Varför gräver man av? Känner man till och använder Ledningskollen? Vi måste göra entreprenörerna medvetna om kostnaderna och göra klart riskerna. Inte bara för samhället. Gräver man av misstag av en elledning på 130 kV handlar det om livsfara, säger Göran Axelsson, som är projektledare och affärsutvecklare på Geomatikk.
Projektet Grävallvar kommer att pågå i tre år till att börja med. Budget finns. Grävskadorna ska bort.